Städning
Bra rutiner vid städningen gör att vi kan undvika att koncentrationen av kemikalier blir för hög. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) tar upp egenkontroll, omfattning och städmetoder.
Dammtorkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Använd inte för mycket vatten på golven, eftersom fukten då ligger kvar under golvsocklar och trösklar och påskyndar nedbrytning av material i väggar och golv vilket kan leda till dålig luft och i förlängningen till olika hälsoproblem.
Stoppade möbler och textila mattor bör dammsugas varje dag. Tvätta alla textilier före användning. Använd ett miljömärkt tvättmedel och skippa sköljmedel som ofta innehåller parfym. En skvätt ättika i sköljmedelsfacket gör tvätten mjuk. Gardiner, draperier, textila leksaker, utklädningskläder, madrasser och liknande bör tvättas minst två gånger per år.
Ventilation
Alla utrymmen i en byggnad behöver någon typ av ventilation för att byggnaden och människors hälsa inte ska komma till skada. Luftkvaliteten inomhus är av stor betydelse för hälsa och välbefinnande. En dåligt fungerande ventilation kan ge upphov till bland annat tillväxt av mikroorganismer, lukter och fuktskador som i sin tur kan påverka människors hälsa negativt. Inomhus är oftast människor den största föroreningskällan, därför behöver fukt, koldioxid och smittämnen ventileras ut. Även material och inventarier släpper ut kemiska ämnen som ökar vid exempelvis hög luftfuktighet. Exempel på hälsobesvär på grund av dålig inomhusluft är mental trötthet, irritation i ögonen, näsan och halsen, huvudvärk, illamående och yrselkänslor, torr hud och torra slemhinnor.
Krav på luftflöden
Det finns reglering för luftflöden i olika utrymmen enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Kraven på uteluftsluftflödet i skolor och förskolor är minst 7 l/s per person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea för att ta hand om föroreningar från byggnaden, till exempel inredning, apparater och maskiner. Dessa krav gäller vid stillasittande sysselsättning. Om aktiviteterna i lokalen kräver högre luftflöde ska ny bedömning göras!
Se till att ha en max-personbelastningskarta över förskolans lokaler och att personalen har kännedom om den. Mer information om krav på ventilation kan du läsa hos Boverket och Folkhälsomyndigheten.
Förskolans ansvar
Det är förskolans ansvar att se till att ventilationen är tillfredsställande och förskolan behöver ha tillgång till uppgifter om hur ventilationen är i de olika rummen som barnen använder för att kunna planera hur lokalerna används utan att riskera att riktvärden bryts och luften blir dålig. Se till att ha med ventilationen som en punkt på arbetsplatsträffar, när arbetsmiljön ronderas samt när verksamheten förändras som innebär flytt eller tillägg av personer i förskolans utrymmen.
Kontroller
Ventilationssystemet ska kontrolleras regelbundet, det vill säga genomgå obligatorisk ventilationskontroll (OVK). I förskolor och skolor ska ventilationen kontrolleras var tredje år, oavsett ventilationssystem. Tänk på att den obligatoriska ventilationskontrollen inte säger någonting om huruvida ventilationsflödena är tillräckliga för den befintliga verksamheten, utan endast anger om ventilationen uppfyller de funktionskrav som fanns när systemet installerades.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar byte av luftfilter två gånger per år: i augusti efter pollensäsongen och i januari för att minska mögelsporer i systemet.
Indikatorer för utredning
Om du misstänker dålig ventilation, kontakta fastighetsägaren. Om du inte får tillräcklig hjälp, kontakta kommunens miljökontor. Ventilationen bör undersökas ytterligare om följande brister i inomhusmiljön konstateras eller befaras:
- när barn eller personal uppger besvär av trötthet, huvudvärk, yrselkänslor, illamående, irritation i slemhinnor och ögon eller känsla av torr hud.
- vid misstänkta eller konstaterade skador på golv som kan antas bidra till att hälsofarliga ämnen avges till inomhusluften
- vid svårdefinierad lukt
- vid mikrobiell tillväxt, speciellt på invändiga ytor
- vid omfattande kondensbildning på fönstrens insida.