Senast uppdaterad: September 24, 2018

Städ och ventilation

I förskolan vistas många på en liten yta. Många alternativa arbetsplatser används, barnen arbetar på golv, i korridorer och i fönsterkarmar. Det här ställer stora krav på städningen. Städning görs för att minska en rad föroreningar i inomhusmiljön. I dammet finns många olika ämnen, som till exempel kvalster, mögel, virus eller pollen – ämnen som kan påverka människors hälsa negativt.

Olika material som finns i förskolan kan släppa ifrån sig kemikalier som i sin tur samlas i dammet och sedan hamnar på barnens händer och som barnen kan andas in. Det kan vara hormonstörande ämnen som har fungerat som mjukgörare i plaster eller flamskyddsmedel från elektronik och textilier. Dammet finns på ytor som hyllor och armaturer, men är också luftburet.

Luftburet damm kan ventileras bort och därför är det viktigt att ha en välfungerande och rätt dimensionerad ventilation som är anpassad efter verksamheten. Ett annat sätt att undvika det luftburna dammet är att städa när barnen inte är på plats och att vädra i korsdrag efter städningen.

En god inomhusmiljö ur ett kemikaliesmart perspektiv består alltså av både städning och ventilation.

Prylar att ha koll på

Städning
Bra rutiner vid städningen gör att vi kan undvika att koncentrationen av kemikalier blir för hög. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) tar upp egenkontroll, omfattning och städmetoder.

Dammtorkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Använd inte för mycket vatten på golven, eftersom fukten då ligger kvar under golvsocklar och trösklar och påskyndar nedbrytning av material i väggar och golv vilket kan leda till dålig luft och i förlängningen till olika hälsoproblem.

Stoppade möbler och textila mattor bör dammsugas varje dag. Tvätta alla textilier före användning. Använd ett miljömärkt tvättmedel och skippa sköljmedel som ofta innehåller parfym. En skvätt ättika i sköljmedelsfacket gör tvätten mjuk. Gardiner, draperier, textila leksaker, utklädningskläder, madrasser och liknande bör tvättas minst två gånger per år.

Ventilation
Alla utrymmen i en byggnad behöver någon typ av ventilation för att byggnaden och människors hälsa inte ska komma till skada. Luftkvaliteten inomhus är av stor betydelse för hälsa och välbefinnande. En dåligt fungerande ventilation kan ge upphov till bland annat tillväxt av mikroorganismer, lukter och fuktskador som i sin tur kan påverka människors hälsa negativt.  Inomhus är oftast människor den största föroreningskällan, därför behöver fukt, koldioxid och smittämnen ventileras ut. Även material och inventarier släpper ut kemiska ämnen som ökar vid exempelvis hög luftfuktighet. Exempel på hälsobesvär på grund av dålig inomhusluft är mental trötthet, irritation i ögonen, näsan och halsen, huvudvärk, illamående och yrselkänslor, torr hud och torra slemhinnor.

Krav på luftflöden
Det finns reglering för luftflöden i olika utrymmen enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Kraven på uteluftsluftflödet i skolor och förskolor är minst 7 l/s per person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea för att ta hand om föroreningar från byggnaden, till exempel inredning, apparater och maskiner. Dessa krav gäller vid stillasittande sysselsättning. Om aktiviteterna i lokalen kräver högre luftflöde ska ny bedömning göras!

Se till att ha en max-personbelastningskarta över förskolans lokaler och att personalen har kännedom om den. Mer information om krav på ventilation kan du läsa hos Boverket och Folkhälsomyndigheten.

Förskolans ansvar
Det är förskolans ansvar att se till att ventilationen är tillfredsställande och förskolan behöver ha tillgång till uppgifter om hur ventilationen är i de olika rummen som barnen använder för att kunna planera hur lokalerna används utan att riskera att riktvärden bryts och luften blir dålig. Se till att ha med ventilationen som en punkt på arbetsplatsträffar, när arbetsmiljön ronderas samt när verksamheten förändras som innebär flytt eller tillägg av personer i förskolans utrymmen.

Kontroller
Ventilationssystemet ska kontrolleras regelbundet, det vill säga genomgå obligatorisk ventilationskontroll (OVK). I förskolor och skolor ska ventilationen kontrolleras var tredje år, oavsett ventilationssystem. Tänk på att den obligatoriska ventilationskontrollen inte säger någonting om huruvida ventilationsflödena är tillräckliga för den befintliga verksamheten, utan endast anger om ventilationen uppfyller de funktionskrav som fanns när systemet installerades.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar byte av luftfilter två gånger per år: i augusti efter pollensäsongen och i januari för att minska mögelsporer i systemet.

Indikatorer för utredning

Om du misstänker dålig ventilation, kontakta fastighetsägaren. Om du inte får tillräcklig hjälp, kontakta kommunens miljökontor. Ventilationen bör undersökas ytterligare om följande brister i inomhusmiljön konstateras eller befaras:

  • när barn eller personal uppger besvär av trötthet, huvudvärk, yrselkänslor, illamående, irritation i slemhinnor och ögon eller känsla av torr hud.
  • vid misstänkta eller konstaterade skador på golv som kan antas bidra till att hälsofarliga ämnen avges till inomhusluften
  • vid svårdefinierad lukt
  • vid mikrobiell tillväxt, speciellt på invändiga ytor
  • vid omfattande kondensbildning på fönstrens insida.

Goda Exempel

Städning
Gamla husmorstips är perfekta för att städa kemikaliesmart. Det finns också miljömärkta rengöringsprodukter och städkemikalier.

Ättika
Ättika är det bästa sättet att få bukt med både smuts, lukt och fläckar i badrum. Ättika kan användas till en mängd olika saker. För att ta bort kalk i duschmunstycken eller kranar, lägger du bara munstycket eller strilen i 1 liter vatten och 2 deciliter 24-procenting ättika i några timmar, sedan är det bara att borsta av med en diskborste och skölja rent. Vill du få bort kalkfläckar på dusch- eller kakelväggen? Spraya 24-procentig ättika på glaset och gnid sedan tills det har försvunnit. Ättikan tar också effektivt bort dålig lukt.

Att få stopp i avloppet är inte roligt men det kan ibland avhjälpas med saker du oftast hittar i skafferiet. Häll en kopp bikarbonat och en kopp salt i avloppet. Häll långsamt på en kopp ättika. Låt det skumma och fräsa. Efter en kvart häller du på en kopp kokande vatten.

Citron
För att rengöra plastprodukter, som toalettlock, fungerar flytande galltvål och citron utmärkt. Skrubba bara och skölj efteråt. För att få bort ingrodd smuts i mikrovågsugnen kan du använda saften från en citron. Ställ in en skål med saften i ugnen och kör på full effekt några minuter. Den ingrodda smutsen löses upp och går att torka bort med en trasa.

Bakpulver
Koppar och muggar blir lätt missfärgade av kaffe och te. Häll kokhett vatten i koppen och rör ner en sked bakpulver. Det fräser till och sedan kan du med hjälp av diskborste eller disksvamp borsta bort beläggningarna.

Såpa
Miljömärkt såpa är utmärkt för att hålla rent golv. Har du fått en fläck på ett träbord eller en målad möbel kan du lätt rengöra genom att hälla såpvatten i en vanlig sprayflaska och spruta på och torka av. Såpan är fettlösare och tar bort smuts effektivt. Till och med en ingrodd ugn kan bli ren med hjälp av såpa. Smörj in ugnen med koncentrerad såpa och värm upp den till 100 °C. Sedan låter du ugnen svalna och tvättar av med den mjuka sidan av en tvättsvamp.

Vädra effektivt
Ventilationen ska vara anpassad till verksamheten, men om man exempelvis har en större samling en kortare stund eller ökar aktiviteten är det bra att vädra ut lokalen eller rummet. Vädring bör ske kort och effektivt, i cirka fem minuter, helst genom korsdrag med flera fönster öppna samtidigt.

Checklista ventilation

Ladda ner

Checklista städ

Ladda ner